Arvskifte
Vem ska få vad av de tillgångar som finns i ett dödsbo? Detta bestäms genom ett arvskifte. Arvskiftet är det sista steget innan arvingarna kan få ut sitt arv.
Arvskiftet är ett juridiskt dokument som visar vem som ska få vad av tillgångarna efter någon som avlidit. Arvskiftet används som en legitimationshandling hos exempelvis banken för att de ska betala ut den avlidnas pengar till arvingarna.
Nej. Är det bara en person som ska ärva, räcker det med en bouppteckning. Ett exempel: Om en man avlider och lämnar efter sig en fru och två gemensamma barn, ärver hans fru alla tillgångar (om det inte finns något testamente som säger annat). Då behöver inget arvskifte göras.
Läs mer om bouppteckning vid dödsfall
Läs mer om arvskifte utan testamente
Ett arvskifte går till så här:
Fastigheter räknas som fast egendom. När en fastighet byter ägare ska en lagfartsansökan göras hos Lantmäteriet. Det gäller oavsett om någon köpt, fått i gåva eller ärvt fastigheten.
Om ägarbytet gäller en ärvd bostadsrätt måste bostadsrättsföreningen godkänna ny ägare. Föreningen bestämmer också vem som får bli medlem.
Föreningen måste alltså godkänna nya ägare och får avgöra vem som ska bli medlem. Vid ett arvskifte gäller samma sak och den som ärver en bostadsrätt måste ansöka om medlemskap i föreningen.
En bostadsrätt är ingen fast egendom eftersom den inte står på mark som ägaren av bostadsrätten äger.
Fastigheten värderas utifrån marknadsvärdet. Om dödsbodelägarna vill, kan de istället värdera fastigheter utrifrån taxeringsvärdet.
Om syskon ärver en fastighet tillsammans kan de antingen
behålla fastigheten tillsammans, sälja fastigheten och dela på pengarna från försäljningen ellerbli utköpta av syskon.
Om en ärvd fastighet säljs för ett högre pris än det priset den köptes för ska reavinst betalas. Reavinst är skillnaden mellan de priserna. Om dödsbodelägare vill sälja en ärvd fastighet, får de använda det pris den avlidne köpte fastigheten för.
Arvskiftet behöver inte se ut på ett visst sätt, så det behövs ingen blankett eller mall. Däremot måste till exempel alla som ärver underteckna arvskifteshandlingen. Då visar de att de är överens om hur arvet ska delas upp. Arvskiftet inte registreras någonstans.
Först görs en bouppteckning som ska registreras hos Skatteverket. När den är registrerad kan arvskiftet upprättas. Ibland dröjer det länge. Till exempel om arvingarna vill sälja en fastighet i dödsboets namn (medan dödsboet fortfarande är ägare) och sedan dela på pengarna, då genomförs arvskiftet först när försäljningen är klar.
Nej, arvskiftet ska inte registreras någonstans. Tänk på att det undertecknade arvskiftet är en värdehandling och därför ska förvaras på en säker plats.
Arvskiftet visar att ni som ska ärva är överens om hur arvet ska delas mellan er. Där står vem ska få vad och hur mycket.
De som ska ärva ett dödsbo kallas dödsbodelägare. Alla dödsbodelägare representerar dödsboet tillsammans. Det betyder till exempel att alla dödsbodelägare måste ta olika beslut tillsammans. Kan någon av dem inte delta, kan hen utse någon som agerar i hens ställe. Då skrivs en fullmakt.
Skriv fullmakt för arvskifte och dödsbo
När någon som är gift avlider, ska en bodelning göras om den avlidne efterlämnar barn. Saknas barn ärver efterlevande make/maka all kvarlåtenskap. Om en sambo avlider kan den efterlevande sambon begära bodelning.
Bodelning mellan sambor görs bara om den efterlevande sambon vid bouppteckningen begär att bodelning ska göras. Begäran ska bara göras om det är till fördel för den efterlevande sambon.
Bodelning mellan makar ska alltid göras om den avlidne hade barn. Den efterlevande makan/maken kan dock begära att bodelning inte ska göras. Då behöver efterlevande makan/maken inte dela med sig av sitt giftorättsgods till särkullbarn efter den avlidna. Har den avlidne inga barn ärver efterlevande maka/make all kvarlåtenskap.
Det finns inte någon lag som säger hur lång tid ett arvskifte får ta. Ett arvskifte har ingen tidsgräns. Tänk på att ett dödsbo måste deklarera varje år. Därför är det bra att göra klart arvskiftet så snart som möjligt.
Ett partiellt arvskifte betyder att bara delar av arvet delas ut. De delar av arvet som inte delas ut ägs då fortfarande av dödsboet. Det är de som ska ärva som bestämmer om hela eller bara delar av arvet ska delas ut.
Ett exempel: En avliden person ägde ett företag. Om hens barn som ärvde företaget vill få ut pengar, måste de sälja eller lägga ner företaget. Det kan ta lång tid. Innan företaget är sålt eller nedlagt kan inget arvskifte göras. För att kunna avsluta åtminstone en del av arvskiftet, kan barnen välja att bara ta ut delar av sitt arv.
Det finns ingen bestämd tipsperiod för när ett arvskifte ska göras efter bouppteckningen.
Allt lösöre (saker) värderas utifrån vilket värde det har på marknaden (vad det skulle kosta om det skulle säljas).
Hus värderas också utifrån marknadsvärdet. Om dödsboägarna vill, kan taxeringsvärdet användas för att värdera huset istället.
När alla arvtagare godkänt och undertecknat arvskiftet kan arvet betalas ut. Arvskifteshandlingen tas med till den bank där den dödsboet har sina pengar. Banken behöver den för att se vilka som har rätt att få pengar för att kunna betala ut pengarna.
Särkullbarn har alltid rätt att få ut arvet efter sin biologiska förälder direkt. Vid arvskiftet ska alltså din frus barn få ta del av hennes kvarlåtenskap. Om ni bara hade gemensamma barn, hade du ärvt allting. Era barn får då sin del av arvet efter din bortgång.
Hos oss kan ni enkelt och tryggt upprätta en arvskifteshandling via telefon eller videomöte.
Prata med jurist
Arvskifteshandling upprättad av jurist
från 13490 kr
Gratis första möte med jurist via telefon eller video. Inget köpkrav.